Verksamhetsberättelse 2025

INNEHÅLL

INLEDNING: ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETSÅRET

FRIA KONSTSKOLAN 90 ÅR 2025

1. UNDERSTÖDSFÖRENINGEN
1.2 STYRELSEN
1.3 PERSONAL, LÄRARE OCH LOKALER

2. DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN
2.1 MÅLERIUTBILDNING
2.1.1 UNDERVISNINGENS GRUNDSTRUKTUR I MÅLERIKLASSERNA
2.1.2 STUDERANDE SOM UTBILDAS TILL YRKESMÅLARE
2.2 ÖPPNA AVGIFTSBELAGDA KONSTKURSER
2.3 UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET
2.4 PUBLIKATIONSVERKSAMHET
2.5 INTERNATIONALISERING
2.6 AÏDA ALLIMAN-STIPENDIET

3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN

4. KOMMUNIKATION OCH PÅVERKANSARBETE

INLEDNING: ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETSÅRET

Fria Konstskolan är en privat läroinrättning specialiserad på undervisning i måleri och grundades år 1935. Skolan upprätthålls av Fria Konstskolans understödsförening rf. Verksamheten är förlagd till Kabelfabriken i Helsingfors. Utöver den fyraåriga yrkesutbildningen till målare erbjuder Fria Konstskolan konstkurser för privatpersoner och grupper, arrangerar konstutställningar och försäljningsevenemang samt bedriver publikationsverksamhet.

Rektor år 2025 var bildkonstnären Elina Merenmies, prorektor bildkonstnären Hannaleena Heiska och förvaltningsdirektör Meri Karppanen. Under verksamhetsåret sysselsatte Fria Konstskolan 22 målare inom den kursbaserade undervisningen samt flera föreläsare och handledare för examensarbeten. Därutöver arbetade tre deltidsanställda inom administrationen samt en lönesubventionerad ateljéassistent under perioden februari–juni.

Merparten av finansieringen för verksamheten och dess utveckling kom år 2025 från privata stiftelser: Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse, Saastamoinen-stiftelsen och Finlands Kulturfond. Taike beviljade inget verksamhetsstöd för år 2025. Understödet från Helsingfors stads kultur- och fritidssektor låg kvar på samma nivå som tidigare, och internationaliseringsverksamheten finansierades av Europeiska unionen.

Jubileumsårets satsningar finansierades av Finlands Kulturfond, Jenny och Antti Wihuris fond, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet samt Svenska litteratursällskapet i Finland. Därtill finansierade föreningen sin verksamhet genom terminsavgifter, egen kommersiell verksamhet, olika sponsor- och samarbetsavtal samt uthyrningsverksamhet.

Föreningens totala intäkter uppgick till 586 291,93 euro. Räkenskapsperiodens underskott var 33 857,39 euro.

Det var inte möjligt att finansiera hela jubileumsprogrammets omfattning med de bidrag som beviljades. Under året genomfördes dessutom betydande utvecklingsåtgärder inom skolans kommunikation och administration, samtidigt som ett systematiskt Erasmus+-arbete inleddes. Åtgärderna medförde huvudsakligen engångskostnader, men även vissa bestående kostnadsökningar.

Den verksamhetsplan för år 2025 som fastställdes i augusti 2024 genomfördes planenligt. De prioriterade utvecklingsområdena var utvecklingen av läroplanen, förnyelsen av skolans intjäningssystem, Fria Konstskolans 90-årsjubileum, internationalisering och nordiskt samarbete samt utvecklingen av kommunikation och administration.

FRIA KONSTSKOLAN 90 ÅR 2025

Fria Konstskolan, grundad år 1935, firade sitt 90-årsjubileum med ett omfattande program av utställningar och evenemang som lyfte fram skolans betydelse för den finländska bildkonsten och särskilt för undervisningen i måleri.

Jubileumsårets huvudprojekt var utställningen Vapaa 90 på HAM Helsingfors konstmuseum (25.4.2025–4.1.2026). Utställningen presenterade skolans historia och pedagogiska tradition genom olika årtionden och belyste dess betydelse för modernismens och färgtänkandets utveckling i Finland. Helheten betraktade skolan framför allt som en undervisningstradition: verk av flera generationer studerande och lärare visades och illustrerade Fria Konstskolans centrala idé om måleriet som ett redskap för iakttagelse, färg och personligt uttryck. Utställningen kuraterades av Satu Metsola och Timo Valjakka. Under utställningsperioden hade museet sammanlagt 94 200 besökare, men eftersom museet inte använder separata biljetter för olika utställningar finns ingen exakt statistik över antalet besökare till Fria Konstskolans utställning.

I anslutning till utställningen publicerades en bok om skolans historia och pedagogik. Fria Konstskolan – Måleriundervisning i 90 år är en fackbok skriven av arkitekten och professorn Juhani Pallasmaa, konsthistorikern och docenten Juha-Heikki Tihinen, curatorn Satu Metsola, professorerna Magnus Quaife och Riikka Stewen samt Fria Konstskolans rektor, bildkonstnären Elina Merenmies, och förvaltningsdirektör Meri Karppanen. Boken gavs ut i samarbete med HAM och Förlags Ab Parvs. Redaktör var Pirkko Tuukkanen. Den grafiska formgivningen gjordes av Ilona Ilottu vid Dog Design. Bildredaktörer var Erkki Anttonen och Virppi Sysilehto. I januari 2026 nominerades boken till tävlingen De vackraste böckerna i kategorin läro- och facklitteratur.

Jubileumsåret omfattade även andra publika evenemang, såsom öppet hus våren 2025 och en föreläsningsserie på HAM under hösten. De studerandes aktuella arbete presenterades i examensutställningen Vapaa ’25 på Kabelfabriken i maj. I november ordnades ett alumnmöte på skolan.

Jubileumsåret avslutas i mars 2026 med ett seminarium och en jubileumsfest på Bio Rex, där konstnärer, forskare och allmänhet samlas för att diskutera målerikonst och arkitektur.

Sammantaget lyfte jubileumsåret fram Fria Konstskolans roll som en alternativ konstpedagogisk institution och dess betydelse för utbildningen av flera generationer konstnärer samt för utvecklingen av det finländska måleriet.

1. UNDERSTÖDSFÖRENINGEN

Vid utgången av året hade understödsföreningen 78 medlemmar. Under år 2025 anslöt sig 25 nya medlemmar. Namnen på de medlemmar som har gett sitt samtycke till publicering finns tillgängliga på föreningens webbplats: Föreningens medlemsförteckning.

1.2 STYRELSEN

Fria Konstskolans understödsförening rf angelägenheter handhas av en styrelse som väljs för två år i taget. Under år 2025 sammanträdde styrelsen åtta gånger. Styrelsens medlemmar var Jyri Sarpaniemi (ordförande), Anna Brunow (vice ordförande, ledamot till och med årsmötet den 31 mars 2025), Sophia Ehrnrooth, Mona Hoel (ledamot från och med årsmötet), Max Mickelsson (ledamot från och med årsmötet), Petr Rehor, Petri Saarikko (vice ordförande från och med den 28 april 2025) samt Seppo Seitsalo.

Till styrelsens sammanträden kallades dessutom rektor Elina Merenmies, prorektor Hannaleena Heiska och förvaltningsdirektör Meri Karppanen (sekreterare) samt elevkårens ordförande Hanna Vuorenmaa till och med den 28 september 2025 och därefter Taina Hakala från och med den 29 september 2025.

1.3 PERSONAL, LÄRARE OCH LOKALER

Rektor år 2025 var Elina Merenmies och prorektor Hannaleena Heiska. Den fastställda arbetstiden för rektorsuppdraget (800–1 000 timmar per år) fördelades under verksamhetsperioden mellan de båda rektorerna så att Merenmies arbetade 400–600 timmar per år och Heiska 400 timmar per år. Meri Karppanen var anställd som förvaltningsdirektör på heltid.

Därutöver arbetade tre personer inom administrationen på deltid, motsvarande 60 procent av heltid (22,5 timmar per vecka).

Producenten Virppi Sysilehto ansvarade bland annat för kursverksamhetens lokal- och materialfrågor, skolans fysiska miljö och utrustning. Hon arbetade med planering, genomförande och projektledning av utställningar samt fungerade som teknisk projektledare för utställningsuppbyggnader. Därtill deltog hon brett i organiseringen av skolans undervisning och administration. Sysilehto var även skolans fotograf och en av bildredaktörerna för skolans 90-årsjubileumsbok. Hon ansvarade dessutom för uthyrningen av skolans lokaler samt för produktionen av skräddarsydda kortkurser.

Kommunikationskoordinator Jari Mustonen ansvarade för skolans externa kommunikation. Hans arbetsuppgifter omfattade huvudsakligen innehållsproduktion för webbplatsen och skolans sociala medier, samordning av översättningar samt deltagande i utvecklingsprojekt inom kommunikationen. Han arbetade tillsammans med förvaltningsdirektören med förnyelsen av skolans webbplats och medverkade på flera sätt i produktionen av jubileumsboken. Därtill ansvarade han för administrationen av föreningens kvälls- och veckoslutskurser.

Studiesekreterare Ilse Rossander ansvarade för studieadministrationen, den interna kommunikationen, den dagliga handledningen av studerande samt all studerandeadministration. Hon ansvarade dessutom för skolans bibliotek och försäljningen av produkter samt deltog på många sätt i genomförandet av jubileumsårets program.

Från februari till juni arbetade Quinn Mäkelä som lönesubventionerad ateljéassistent. Arbetsuppgifterna omfattade verkstadsarbete, bland annat snickeriarbeten, samt handledning och stöd till studerande i frågor som rörde material och konstruktion.

Ansvarslärare för första årskursen var rektorerna Elina Merenmies och Hannaleena Heiska samt Eveliina Hämäläinen. Ansvarslärare för andra årskursen var Erno Enkenberg och Tuomo Laakso. För tredje årskursen ansvarade Aura Hakuri samt Teemu Mäenpää (till slutet av vårterminen) och Erik Creutziger (från höstterminens början). Ansvarslärare för fjärde årskursen var Elina Merenmies och Hannaleena Heiska.

Övriga kurslärare var Jussi Goman, Siiri Haarla, Karoliina Hellberg, Antti Narmala, Inka Nieminen, Leena Nio, Pilvi Ojala, Tiina Pyykkinen, Stiina Saaristo, Päivi Sirén, Malla Tallgren, Anni Terävä, Juha-Heikki Tihinen, Pauliina Turakka Purhonen och Aki Turunen.

Handledare för examensarbetena på fjärde årskursen var Aura Hakuri, Karoliina Hellberg, Lasse Juuti, Jukka Korkeila, Elina Merenmies, Teemu Mäenpää, Antti Oikarinen, Eeva Peura, Kristo Saarikoski, Mari Sunna, Aki Turunen och Pauliina Turakka Purhonen.

För undervisningen på urvalskursen 2025 samt antagningen av studerande ansvarade Elina Merenmies, Hannaleena Heiska, Eveliina Hämäläinen och Erik Creutziger.

I urvalet av de studerande som gick vidare från första till andra årskursen deltog Elina Merenmies, Hannaleena Heiska, Eveliina Hämäläinen och Tuomo Laakso samt Kari Vehosalo som extern bedömare.

Vid kvälls- och veckoslutskurserna undervisade Markku Arantila, Tuomo Laakso, Juha Menna, Antti Narmala och Ilkka Sariola.

Under den tidiga hösten 2025 ordnades en föreläsningsserie öppen för allmänheten på HAM Helsingfors konstmuseum. Föreläsare var Jurriaan Benschop, Joel Slotte, Riikka Stewen, Juha-Heikki Tihinen och Anna Tuori. Övriga föreläsare under året var Milla Aska, Aura Hakuri, Hannaleena Heiska, Meri Karppanen, Altti Kuusamo, Veera Lizé, Teemu Mäki, Leena Nio, Kati Pelkonen, Joel Slotte, Malla Tallgren och Kari Vehosalo. Därutöver höll samtliga utexaminerade målare var sin föreläsning.

Konsthistoria undervisades under vårterminen av Ville Hakanen och under höstterminen av Janika Aho.

Verksamheten fortsatte i samma lokaler som tidigare som hyresgäst hos Kiinteistö Oy Kaapelatalo. Fria Konstskolan disponerar närmare 1 000 m² i Kabelfabriken: fem ateljéklassrum, en aula, kontor samt korridorgalleriet Vaaga.

Föreningens ateljélägenhet på Purovägen var uthyrd till en privatperson. För examensutställningen hyrdes Kabelfabrikens utställningslokal Puristamo. Under hösten ingicks dessutom ett hyresavtal för ett mindre kontorsrum i en konstnärsateljé i Vallgård. Utrymmet används av administrationen för arbetsuppgifter som kräver lugn och ostörd arbetsro.

2. DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN

Fria Konstskolan erbjuder fyraåriga heltidsstudier som förbereder för yrket som bildkonstnär med inriktning på måleri. Skolan ordnar även konstkurser för privatpersoner och grupper, arrangerar konstutställningar och försäljningsevenemang samt bedriver publikations- och uthyrningsverksamhet. 

2.1 MÅLERIUTBILDNING

Till måleriutbildningen antas studerande genom en årlig urvalskurs. Urvalskursen hölls den 19–23 maj 2025 i Kabelfabriken och området kring Lappviksparken, med skolans lokaler som bas. Totalt deltog 59 sökande.

Av de sökande antogs 24 studerande till första årskursen hösten 2025. Efter det första studieåret antogs 14 studerande till den yrkesinriktade måleriutbildningen. Våren 2025 utexaminerades 12 bildkonstnärer från skolan.

Måleriutbildningen omfattar fyra studieår. Godkända studier under det första året är en förutsättning för fortsatta studier på de följande årskurserna. Det fjärde studieåret består huvudsakligen av självständigt konstnärligt arbete och förberedelser inför examensutställningen med stöd av handledare.

Undervisningen i måleriklasserna kompletterades med tematiska kortkurser under ledning av gästande lärare, veckovis croquis- och modellteckning, föreläsningar, seminarier, besök på gallerier, museer och ateljéer samt genomförande av utställningar.

Rektor Elina Merenmies fungerar som skolans konstnärliga ledare och ansvarar för planeringen och utvecklingen av läroplanen. Under 2025 utökades utbildningsprogrammet med kortkurser i andra konstformer som stödjer lärandet i måleri, bland annat skulptur. Undervisningen i att skriva och tala om det egna och andras konstnärskap fortsatte.

De studiehelheter som behandlar det praktiska konstnärliga yrkesutövandet samlades i en ny föreläsningsserie, som ingår som obligatoriska studier på årskurserna II, III och IV.

Den internationella verksamheten utvecklades ytterligare. Samarbetsprojektet med en isländsk konstskola avslutades, och utifrån erfarenheterna byggs nya internationella nätverk upp för framtiden.

Satsningarna på studerandemobilitet och nätverkande fortsatte. Utöver den intensiva ateljéundervisningen ordnades studieresor samt besök på museer, gallerier och konstnärsateljéer.

2.1.1 UNDERVISNINGENS GRUNDSTRUKTUR I MÅLERIKLASSERNA

På första årskursen introduceras grunderna i det visuella tänkandet. Måleriets grundläggande principer studeras utifrån observation, samtidigt som de studerande får fördjupa sig i oljemåleriets tekniker och material.

På andra årskursen fördjupas kunskaperna om oljemåleriets material, och de studerande introduceras även till andra måleritekniker såsom akvarell och tempera. Målet är att utveckla materialkänslan och det egna konstnärliga uttrycket.

Den tredje årskursens främsta mål är att uppmuntra de studerande till självständigt konstnärligt arbete, hjälpa dem att utveckla ett personligt bildspråk samt fördjupa deras kunskaper om det praktiska yrkesutövandet som bildkonstnär.

På fjärde årskursen arbetar de studerande självständigt utifrån sina egna konstnärliga utgångspunkter. De får själva välja handledare för examensåret bland konstnärer och andra sakkunniga inom konstfältet. Som en del av examensprocessen genomförs en seminarieserie om de studerandes konstnärliga arbete. Processen omfattar även en föreläsning och en skriftlig del. Seminarieserien leds av biträdande rektor Hannaleena Heiska.

Examensåret kulminerar i en gemensam examensutställning. De studerande deltar aktivt i hela utställningsprocessen – från planering av utställningsrummet, byggnation och hängning till vernissagearrangemang samt kommunikation och marknadsföring.

STUDIERESOR OCH EXKURSIONER

I januari gjorde samtliga årskurser en dagsutflykt till Åbo, där de besökte rektor Elina Merenmies utställning Kaikki näkyy på Åbo konstmuseum samt Åbo domkyrka.

I slutet av januari genomförde första och andra årskursen en två dagar lång studieresa till Jakobstad. Där bekantade de sig med samarbetshögskolan Novia samt lärarnas utställning Jotkin asiat vaativat aikaa – Somligt kräver tid.

I november gjorde hela skolan en dagsresa till Tammerfors, där de besökte Pauliina Turakka Purhonens utställning Eläville ja kuolleille samt flera andra konstutställningar.

I december genomfördes den första gruppmobiliteten för studerande inom Erasmus+ sedan Fria Konstskolan blivit en ackrediterad Erasmus+-organisation. Fjärde årskursen reste då på en veckolång studieresa till Perugia, Assisi och Spoleto i Italien. Med på resan deltog rektor Elina Merenmies, studiesekreterare Ilse Rossander samt konsthistorikern Juha-Heikki Tihinen, som undervisar vid Fria Konstskolan.

2.1.2 STUDERANDE I YRKESUTBILDNING

Våren 2025 utexaminerades tolv bildkonstnärer från fjärde årskursen: Moona Aho, Eino Aitamurto, Albert Eronen, Vappu Holma, Pinja Kanon, Alex Keyriläinen, Marika Maijala, Eevi Oittinen, Maria Rasinkangas, Aaron Sirainen, Aino Suikkanen och Mirja Väyrynen.

Studerande till första årskursen antas genom en veckolång urvalskurs i landskapsmåleri. Efter urvalskursen antogs 24 personer till första årskursen läsåret 2025–2026. Av de 24 studerande som inledde sina studier läsåret 2024–2025 antogs 14 till fortsatta studier på andra årskursen.

Hösten 2025 studerade 11 personer på tredje årskursen och 13 personer på fjärde årskursen.

2.2 ÖPPNA AVGIFTSBELAGDA KONSTKURSER

Under verksamhetsåret arrangerades fyra kvällskurser i teckning efter levande modell, två kvällskurser i akvarell, en veckoslutskurs i oljemåleri efter levande modell samt en veckoslutskurs i ikonmåleri. Sammanlagt genomfördes åtta kursomgångar och 64 undervisningstillfällen, med en längd på mellan tre och åtta timmar. Kurserna hade totalt 101 deltagare.

2.3 UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET

VAPAA 90 PÅ HAM HELSINGFORS KONSTMUSEUM

Skolans 90-årsjubileumsutställning visades på HAM Helsingfors konstmuseum 25.4.2025–4.1.2026. Utställningen presenterade skolans 90-åriga historia och dess betydelse för utvecklingen av det finländska måleriet och modernismen.

EXAMENSUTSTÄLLNINGEN VAPAA ’25

Examensutställningen Vapaa ’25 hölls i Kabelfabrikens Presshall 3–18.5.2025. Vernissagen besöktes av uppskattningsvis 700 personer, och under de två och en halv veckor som utställningen pågick hade den cirka 2 000 besökare.

Anita Snellmans stiftelse beviljade fyra utexaminerade studerande ett stipendium på 2 000 euro vardera. Stipendiaterna var Pinja Kanon, Marika Maijala, Eevi Oittinen och Maria Rasinkangas.

GALLERI VAAGA

I Galleri Vaaga, skolans eget galleri i Kabelfabriken, arrangerades under 2025 sammanlagt 14 separat- och grupputställningar. Galleri Vaaga står kostnadsfritt till de studerandes förfogande, utställningarna är inte kuraterade och ingen provision tas ut på försäljning av verk. För många studerande är skolans eget galleri den första erfarenheten av att arrangera en utställning och erbjuder därmed värdefull praktisk träning.

De studerande planerar och genomför själva hängningen av sina utställningar och får samtidigt erfarenhet av utställningskommunikation, marknadsföring, presentation av verk, prissättning samt planering av vernissager redan före examensåret.

FRIA KONSTSKOLANS FÖRSÄLJNINGSUTSTÄLLNING

Den traditionella vårutställningen med försäljning ordnades i Galleri Vaaga 7–16.3.2025. De studerande sålde egna verk för sammanlagt närmare 20 000 euro.

FRIA KONSTSKOLANS VÅRSALONG

Vårutställningen med studerande som avslutade det första studieåret visades i Galleri Vaaga 23.5–12.6.2025.

KONSTERNAS NATT

I Galleri Vaaga arrangerades ett evenemang arrangerat av de studerande som en del av programmet under Helsingfors festspel och Konsternas natt. Konstutställningen HÄMÄRÄ II visades 12–17.8.2025, och under Konsternas natt den 14 augusti ordnades dessutom workshoppar och framträdanden i anslutning till utställningen.

JULMARKNAD

I Galleri Vaaga arrangerades en gemensam julmarknad för samtliga årskurser 3–7.12.2025. Under evenemanget såldes konstverk för över 9 000 euro.

MÅNADENS MÅLNING VID HELSINGFORS TINGSRÄTT

I entréhallen vid Helsingfors tingsrätt visas varje månad ett verk av en studerande vid Fria Konstskolan.

FRIA KONSTSKOLANS MÅNADENS MÅLNING

Vid Fria Konstskolan ordnas varje månad en omröstning bland de studerande om Månadens målning. Det utvalda verket visas i skolans entré, och en kort presentation publiceras på skolans webbplats och i skolans sociala medier.

De studerande uppskattar traditionen och upplever den som både inspirerande och lärorik. För många är den ett första steg mot att visa sina egna verk offentligt och ta emot respons på sitt arbete.

2.4 PUBLIKATIONSVERKSAMHET

Fackboken Vapaa Taidekoulu – Taidemaalauksen opetusta 90 vuotta | Fria Konstskolan – Måleriundervisning i 90 år | Free Art School – Teaching Painting for 90 Years publicerades i samband med invigningen av jubileumsutställningen i april. Boken omfattar 208 sidor.

I april utkom även den trespråkiga katalogen Vapaa ’25 för examensutställningen. Katalogen omfattar 88 sidor. Den grafiska formgivningen gjordes av grafikern Pekka Toivonen. Essän skrevs av Hannaleena Heiska och konstnärspresentationerna av Helen Korpak. Fotografierna togs av Virppi Sysilehto, Aaron Sirainen och Felix Bardy.

2.5 INTERNATIONELL VERKSAMHET

Under verksamhetsåret 2025 inledde Fria Konstskolan ett nytt internationaliseringsprogram i enlighet med sin strategi. Målet är att stärka kontinuiteten i undervisningen i måleri samt förbättra de studerandes och alumnernas förutsättningar för internationell verksamhet. Internationalisering ses som ett centralt sätt att trygga skolans unika utbildningsprogram med fokus på måleri och att öka synligheten för finländsk målarkonst i Europa.

Ett av internationaliseringens tyngdpunktsområden är det nordiska samarbetet. Kontakterna med den svenska och övriga nordiska måleriscenen stärks bland annat genom en årlig studieresa samt genom att prioritera nordiska gästlärare och den planerade residensverksamheten. Samtidigt utvecklas samspelet mellan de inhemska språkgrupperna och svenskans ställning inom skolans verksamhet stärks.

Internationaliseringsåtgärderna är nära integrerade med undervisningen och fortsätter även under kommande verksamhetsår som en del av skolans långsiktiga utvecklingsarbete.

ERASMUS+-PROJEKT MED EN ISLÄNDSK KONSTSKOLA 2023–2025

Fria Konstskolan och den isländska Reykjavík School of Visual Arts beviljades 2023 Erasmus+-stöd från Europeiska kommissionen för projektet European Network of Independent Fine Art Schools – Pilot Project between Finland and Iceland. Den största delen av projektet genomfördes under 2024 och avslutades 2025.

Våren 2025 besökte rektor Elina Merenmies Einar Granum Kunstfagskole i Oslo tillsammans med måleriavdelningens chef vid Reykjavík School of Visual Arts, Jon B.K. Ransu. Ett samarbete med den norska skolan planeras. Vid projektets avslutning undertecknade Fria Konstskolan och Myndlistaskólinn í Reykjavík en avsiktsförklaring om att skapa ett europeiskt nätverk för måleriskolor.

ERASMUS+-PROJEKT 2025–2026 SOM ACKREDITERAD ORGANISATION

I december 2024 beviljades Fria Konstskolan Erasmus+-ackreditering för programperioden 2021–2027. Ackrediteringen möjliggör en långsiktig och strategisk internationell mobilitet och visar organisationens engagemang för Erasmusprogrammets kvalitetsstandarder. I praktiken innebär den en regelbunden årlig finansiering för studerande- och personalmobilitet, vilket skapar goda förutsättningar för ett långsiktigt internationaliseringsarbete.

De studerande får möjlighet till studieresor och eventuellt även utbytesperioder. På motsvarande sätt kan utländska lärare och föreläsare bjudas in för att hålla kurser och föreläsningar vid skolan. Lärarna kan besöka europeiska konstskolor för undervisning eller erfarenhetsutbyte, och även den administrativa personalen har möjlighet att delta i Erasmus+-mobilitet.

Under 2025 användes finansieringen till fjärde årskursens studieresa till Italien samt till ett gästbesök av den nederländske curatorn Jurriaan Benschop vid Fria Konstskolan.

SPRIDNING AV 90-ÅRSJUBILEUMSBOKEN I SVERIGE

Som en del av internationaliseringsstrategin och för att stärka kontakterna med Sverige genomfördes i slutet av 2025 ett projekt där knappt 100 exemplar av 90-årsjubileumsboken skickades som gåva till svenska konstorganisationer: konstskolor, museer, konsthallar, gallerier, konstbokhandlar, konstbibliotek samt institutioner, stiftelser, organisationer och förbund verksamma inom bildkonsten.

Projektet utgjorde ett första steg i att öka skolans synlighet i Sverige. Kontakterna med mottagarorganisationerna kommer att fortsätta och fungerar som grund för planeringen av ett nytt program för återkommande gruppmobilitet. Från och med 2026 kommer den andra årskursen varje vår att göra en studieresa till Sverige eller något annat nordiskt land.

INTERNATIONELLA CURATORER VID FRIA KONSTSKOLAN

Med stöd av Erasmus+ bjöds den nederländskfödde curatorn Jurriaan Benschop in till Fria Konstskolan i oktober 2025. Han träffade studerande under individuella ateljébesök och höll dessutom en föreläsning inom skolans föreläsningsserie på HAM Helsingfors konstmuseum.

Grundaren av FUTUARTS, curatorn och doktorn Aura Seikkula tog i augusti 2025 med sig en grupp på omkring 30 schweiziska curatorer till Fria Konstskolan för ett studiebesök. Skolans verksamhet presenterades för gruppen av Ilse Rossander.

2.6 AÏDA ALLIMAN-STIPENDIET

Den schweiziska stiftelsen Vermeeriana har årligen beviljat ett stipendium på 20 000 schweiziska franc, motsvarande cirka 20 000 euro, till en konstnär som utexaminerats från Fria Konstskolan. År 2025 delades stipendiet ut för tionde och sista gången. Mottagare var Raana Lehtinen, som utexaminerades från Fria Konstskolan år 2019.

I slutet av 2025 donerade Vermeeriana-stiftelsen dessutom 10 000 euro till skolan. Medlen är avsedda att användas för att arrangera en grupputställning med de tio konstnärer som tilldelats Aïda Alliman-stipendiet. I den ordning stipendiet har delats ut är konstnärerna: Aino Salmi, Susanna Vuorio, Verna Joki, Pauli Tapola, Enoch Bergsten, Inkeri Halme, Camilla Mihkelsoo, Erik Creutziger, Noora Kaunisto och Raana Lehtinen.

3. VERKSAMHETENS FINANSIERING

År 2025 var det första året då skolan inte beviljades statsunderstöd från Centret för konstfrämjande (Taike), som under flera årtionden hade varit en av dess viktigaste finansieringskällor. Under flera års tid har administrationen förberett en reform av finansieringsbasen för att säkerställa kontinuiteten i den högklassiga måleriundervisningen.

Fria Konstskolans understödsförening rf fattade år 2021 ett strategiskt beslut om att reformera finansieringsmodellen. Målet är att stärka skolans egna kommersiella verksamheter, öka den privata finansieringen samt fördjupa samarbetet med Yrkeshögskolan Novia. Under övergångsperioden får skolans kärnuppgift – högklassig yrkesutbildning i måleri – inte äventyras.

Samtidigt har skolans kommunikation och genomslag utvecklats för att nya verksamhetsmodeller, produkter och ett breddat utbildningsutbud ska nå fler målgrupper än tidigare.

Utvecklingen av skolans intäktsmodell fortsatte under 2025. Arbetet har omfattat identifiering av nya målgrupper, utveckling av utbildnings- och tjänstehelheter för dessa samt förbättrad tillgänglighet till utbildningen med hänsyn till Finlands förändrade befolkningsstruktur. Samtidigt har satsningar gjorts på utställnings- och publikationsverksamheten.

Skolan har goda kvalitativa förutsättningar att bredda sin verksamhet och sitt genomslag. Målsättningen är att trygga en yrkesutbildning med inriktning på måleri, som är ovanlig även i ett europeiskt perspektiv och unik i Finland, samt att göra skolans kompetens tillgänglig för en allt bredare publik.

De övergripande målen för reformen av intäktsmodellen är:

• livslångt lärande och att nå nya målgrupper,
• stärka nätverk, särskilt det nordiska och internationella samarbetet,
• stärka verksamhetens självfinansiering och ekonomiska förutsägbarhet.

En kontrollerad utvidgning av verksamheten, fördjupade partnerskap och en bredare finansieringsbas skapar en stabilare och mer långsiktig ekonomisk grund för skolan.

Offentligt stöd

Under verksamhetsåret 2025 bestod det offentliga stödet av ett verksamhetsbidrag på 43 000 euro från Helsingfors stad samt sysselsättningsstöd på 7 225 euro, även detta från Helsingfors stad. Europeiska unionens stöd till internationaliseringsverksamheten, periodiserat för år 2025, uppgick till 28 400 euro.

BIDRAG FRÅN STIFTELSER

Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse beviljade Fria Konstskolan 50 000 euro för att upprätthålla skolans verksamhet och främja måleriets synlighet i Finland och internationellt. Saastamoinenstiftelsen beviljade 100 000 euro för att utveckla föreningens intäktsstruktur och säkerställa verksamhetens kontinuitet. Finlands Kulturfond beviljade 100 000 euro för framtidsplanering och för att trygga skolans fortsatta verksamhet.

Av det bidrag på 50 000 euro som Niilo Helanders stiftelse beviljade år 2024 reserverades 15 000 euro för år 2025. Bidraget beviljades för utvecklingen av skolans intäktsmodell.

Av det bidrag på 50 000 euro som Finlands Kulturfond beviljade år 2024 reserverades 15 000 euro för produktionen av 90-årsjubileumspublikationen under 2025. Föreningen Konstsamfundet rf beviljade 2 000 euro för tryckkostnaderna för jubileumspublikationen. Svenska litteratursällskapet i Finland beviljade 1 300 euro för översättningarna av publikationen. Fonden för svensk-finsk kultur beviljade 5 000 euro för distributionen av jubileumspublikationen i Sverige.

Jenny och Antti Wihuris fond beviljade 25 000 euro för arrangemanget av måleriseminariet och jubileumsfesten, varav 12 500 euro hänfördes till verksamhetsåret 2025.

4. KOMMUNIKATION OCH PÅVERKANSARBETE

Under 2025 fortsatte det målmedvetna arbetet med att stärka skolans synlighet och attraktionskraft genom utvecklad kommunikation, med särskild tonvikt på den externa kommunikationen. Skolans webbplats förnyades och ett regelbundet nyhetsbrev för medlemmar och intressenter lanserades. Särskilda satsningar gjordes på trespråkig kommunikation. Skolans ledning bedrev ett aktivt arbete med intressentrelationer.

EXTERN KOMMUNIKATION

Den visuella identiteten för skolans nya webbplats utformades av konstnären och grafikern Jaakko Pietiläinen. Webbplatsen utvecklades av Sivustotehdas, som är verksam vid Kabelfabriken, med Drupal som publiceringssystem. Vapaataidekoulu.fi är nu responsiv, tillgänglig och till största delen trespråkig samt betjänar skolans olika målgrupper.

Under året publicerades flera tiotal artiklar om skolans verksamhet på webbplatsen, bland annat studerandeporträtt, presentationer av lärare och alumner samt nyheter om aktuella händelser såsom utställningar och Erasmus+-verksamheten.

Nyhetsbrevet, som produceras med Mailchimp, skickas ut ungefär en gång i månaden. Det lanserades i december och hade vid årets slut cirka 450 prenumeranter.

Fria Konstskolan hade omkring 5 500 följare på Instagram, 3 300 på Facebook och cirka 550 följare på LinkedIn.

I april publicerade Yle Nyheter ett reportage om Fria Konstskolans finansiering, med särskilt fokus på konsekvenserna av att Taikes stöd upphörde. Rektor Elina Merenmies intervjuades för reportaget.

Både jubileumsutställningen på HAM Helsingfors konstmuseum och Fria Konstskolans examensutställning rekommenderades i Helsingin Sanomats utställningsguide.

INTERN KOMMUNIKATION

Den interna kommunikationen har utvecklats avsevärt, särskilt genom studiesekreterarens roll. Regelbundna frågestunder med rektorn samt studiesekreterarens fredagsinformation och veckobrev håller de studerande väl informerade. På den nya webbplatsen finns också en särskild sektion för studerande som underlättar den dagliga kommunikationen.

Skolan satsar dagligen på en god gemenskap och en fungerande växelverkan, där förmågan att ge och ta emot respons utgör ett centralt arbetsredskap för att kontinuerligt utveckla verksamhetens kvalitet. Anonym respons samlas regelbundet in från de studerande om kurser, studieresor och skolans verksamhet.

SAMARBETE INOM KONSTFÄLTET

Elina Merenmies är styrelseledamot i Ars Fennica under mandatperioden 2023–2026. Hon var tidigare medlem i stiftelsens nomineringskommitté 2009–2016 och var själv nominerad till Ars Fennica-priset år 2007.

I juni medverkade Merenmies som inbjuden talare vid den brittiska Freelands Foundations seminarium Alternative Models of Art Education, där hon presenterade Fria Konstskolan och dess pedagogik.

I november deltog Elina Merenmies som inbjuden föreläsare vid Finlands Kulturfonds Kulturförsvarskurs, där hon höll ett anförande om företagens samhällsansvar. Till Kulturförsvarskursen inbjuds samhällsaktörer för att diskutera kultur, livskraft och samhällsutveckling.

Hannaleena Heiska var under 2025 bildkonstmentor för miljö- och klimatminister Sari Multala samt riksdagsledamöterna Tuula Haatainen och Jenni Pitko. Programmet Bildkonstmentorer för riksdagsledamöter samordnas av Kuvasto i samarbete med Finlands Konstnärsförbund och syftar till att öka beslutsfattares kunskap om bildkonstfältet och konstnärsyrket.

Heiska var dessutom ordinarie styrelseledamot i Finska Konstföreningen samt ordförande för dess pris- och stipendiekommitté.

Meri Karppanen var medlem i arbetsgruppen för kultur- och kreativa branscher inom Bildningsbranschen rf:s (Sivista) nätverk för konst och kultur. Arbetsgruppen formulerade kultur- och konstbranschernas mål inför regeringsprogrammet samt riktlinjerna för intressebevakningen under nästa regeringsperiod från och med 2027. 

Fria Konstskolans verksamhet stöddes under 2025 av: