Eero Kalervo, som nu har påbörjat sitt fjärde år, blev inspirerad av teckning och konsthistoria under gymnasietiden

När upptäckte du ditt intresse för bildkonst?

På gymnasiet. Jag började rita i mina häften och märkte att det var roligt och att man kunde fördjupa sig i det hur mycket som helst. Samtidigt stötte jag på impressionisternas målningar på nätet och blev ivrig. Jag började läsa mer om konsthistoria, och det var häftigt att inse att jag själv kunde prova på dessa idéer. Man kan säga att en hel värld öppnade sig för mig.

Vad betyder måleriet för dig?

Måleriet ger utrymme att vara. Med varje målning får man börja om från början (från en tom duk). En målning kan vara vad som helst och behöver inte vara ett svar på något redan existerande. Jag menar att den inte behöver ha ett särskilt syfte eller värde i sig. Det tycker jag är en av måleriets stora styrkor som format – det uppmuntrar till att söka nya lösningar i stället för att snurra runt i förutbestämda konventioner.

Vad är dina inspirationskällor?

Jag upplever att inspiration i måleriet finns på flera olika nivåer.
Jag tycker mycket om att fördjupa mig i konstteori och att betrakta andra målningar. Det skapar en ram som ger motivation att måla – ett slags yrkesstolthet, kanske. Självklart kan kreativa impulser komma från nästan vad som helst, men jag närmar mig inte måleriet främst genom teman eller koncept – de kommer med längs vägen. Den största inspirationskällan är nog själva färgen – och viljan att måla.

På fritiden tycker Kalervo om att springa och lyssna på musik. Han säger att konstnärliga förebilder ”kommer och går”, och att han inte vill hålla fast vid dem för mycket.

Vad är det viktigaste inom måleriet enligt dig – vad utgör det väsentliga?

En svår fråga – det finns så många olika ingångar till måleri. På sistone har jag tänkt att det kanske är koncentration. Om målaren har varit fokuserad i sitt arbete, syns det i verket – och då säger det alltid något, medvetet eller omedvetet.

Jag deltog nyligen i en kurs där vi tecknade porträtt av varandra. Några deltagare hade knappt tecknat tidigare, men det spelade ingen roll – det viktiga var att fokusera. Resultatet blev intressanta och berörande teckningar som påminde om sina upphovspersoner.

Vad har studierna vid Fria Konstskolan gett dig?

Jag uppskattar att alla här verkligen är intresserade av måleri. Allt drivs liksom av kärlek till konstarten. Jag upplever att Fria har gett mig förmågan att vara intresserad av måleri hela livet – eller som rektor Elina Merenmies någon gång uttryckte det: i Fria får man bygga sitt eget (måleriska) instrument som man sedan kan spela på. För detta är jag tacksam för den mångsidiga undervisningen och viljan att hjälpa studerande att hitta sina egna intressen och styrkor.

Eero Kalervo

• Student från Vaskivuoren lukio
• Född 1998